Chiafröknäcke, algshaker, gojibärjuice, buljongkok och rawfoodkakor. Intresset för att äta rätt bara växer. I dag ska maten göra gott snarare än smaka gott. Och nyligen presenterades rön som visar att våra kostvanor även påverkar den psykiska hälsan. Kanske är tiden mogen för mer mat på recept – även inom vården? Eller har vår matfixering gått överstyr?

Det går inte många dagar utan att löpsedlarna larmar om potentiella livsfaror på tallriken. Rött kött ger cancer, riskakor innehåller arsenik, mjölk ökar benskörheten, och så vidare. Butikernas specialkosthyllor växer. Vi äter mer laktos- och glutenfritt, lchf- och gi-mässigt.

Fyra av tio svenskar följer någon diet; de flesta inriktade på viktminskning. Samtidigt ökar ohälsan kopplad till mat och motion. De senaste tio åren har andelen svenskar med fetma ökat från 11 till 14 procent.

Mai-Lis Hellénius är professor och överläkare vid Karolinska Institutet, där hon leder den uppmärksammade och populära livsstilsmottagningen för personer som har hjärt- och kärlsjukdom eller uppvisar tydliga riskfaktorer. På kliniken får de verktyg att förändra sin livsstil.

– Ur mitt perspektiv känns det lite tragiskt att så många svenskar följer dieter. Att följa en diet är inte samma sak som att leva hälsosamt. Det kan vara tvärtom. Samtidigt ser vi hur konsumtionsmönstren går åt fel håll. Inom forskningen finns i dag en stor enighet om vilka matvaror vi bör undvika: Rött kött och animaliska produkter som smör, grädde, ost. Där har vi i vissa avseenden en backlash.

”Hållbart” är ett nyckelord för Mai-Lis Hellénius. Svenskarnas, även i internationell jämförelse, stora förkärlek för dieter uppfyller inte det kriteriet. Dieter går upp och ner, som vilka trender som helst. Och de flesta tenderar att hoppa av och på dem på samma sätt.

– I dag har vi tillgång till kunskap utifrån 1,5 miljoner studier om kost och hälsa. Vi är betydligt mer säkra på att det vi lär ut är korrekt än vad vi var för 20 år sedan. Men det är samtidigt svårare att nå ut med budskap som vilar på en faktagrund, säger Mai-Lis Hellénius och fortsätter:

– Trender och känslor är så mycket starkare, särskilt när det kommer till mat. Det märker jag tydligt, eftersom jag också pratar mycket om fysisk aktivitet. Det är inte alls kopplat till identiteten på samma sätt. Jag tror att det är därför diskussionen om kostråd så lätt spårar ur. Mycket av det som hörs i media är långtifrån vetenskapligt.

När vi i Sverige talar om kostråd är det nästintill uteslutande i relation till övergripande hälsa – och vikt. Det som ska undvikas är övervikt och bukfetma, som i sin tur ökar risken för olika sjukdomar. Reser man till Asien, eller läser kokböcker från länder som Kina, Japan och Korea, kommer däremot nästan varje enskild råvara med en specifik kroppslig effekt. Det kan vara att lindra huvudvärk, att verka uppiggande eller att lugna magen.

Även den svenska historien rymmer betydande inslag av mat som medicin. Fram till dess att man i mitten av 1800-talet förstod mer om hur celler fungerar var humoralpatologin förhärskande inom den europeiska läkarvetenskapen. Teorin uppstod i antikens Grekland och beskriver hälsan som en balans mellan kroppens fyra vätskor: Gul galla, svart galla, blod och slem.

Uttrycket att vara ”vid sunda vätskor” är en kvarleva från det här tankesättet, berättar Richard Tellström, måltidsforskare bekant från SVT:s Historieätarna. Inom humoralpatologin fanns långtgående föreställningar om vad som var lämpligt att äta för att åstadkomma exempelvis hetta eller kyla. Söta smaker skapade fukt, behövde man mer hetta kunde salt mat ordineras.

– Vid 1800-talets mitt försvinner åderlåtningen, laxeringen och kräkningarna som dittills varit vanliga metoder helt. Den moderna människan ägnar sig inte åt vätskor i obalans. Då försvinner också kunskapen om livsmedel som botare, säger Richard Tellström.

Eller, helt försvinner det inte, inte omedelbart. I kokböcker från tidigt 1900-tal finns ofta en avdelning med så kallad ”sjukmat”. I exempelvis Vårt hems stora kokbok listas på 1930-talet rätter som passar inte bara vid diabetes, utan också vid tillstånd som magsår, förstoppning, lunginflammation och ”nervfeber”.

– Har man diarré ska man äta rödvinsgelé, exempelvis, säger Richard Tellström. En av de få saker som finns kvar i dag av det här är att ge febersjuka barn glass. Det börjar förordas på 1950-talet som ett sätt för att få i sig kalcium, och det är också nedkylande.

Men kanske är tiden nu mogen för att i fler fall använda sig av både kostvanor och enskilda näringsämnen när sjukdomar – fysiska såväl som psykiska – ska behandlas. 2014 presenterades en stor studie från Harvard där forskarna kunde visa på att risken för depression ökade med inflammationsdrivande mat som sockrade drycker, vitt mjöl och margarin. En diet med bland annat vin, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker tycktes däremot skydda mot inflammation. De kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande.

En som inte blev förvånad över de rönen var Bo H Jonsson, psykiater med drygt 30 års yrkeserfarenhet och ordförande i Svenska sällskapet för ortomolekylär medicin. Orto är grekiska för korrekt, rak eller riktig. Konceptet innebär behandling och prevention av sjukdom med kroppsegna ämnen, till exempel vitaminer, mineraler, hormoner, fett- och aminosyror. Intresset för ämnesområdet väcktes i och med att han upplevde att läkemedel och samtal inte räckte till för alla patienter.

– Det är viktigt att se hur människor lever. Bidragande orsaker är sådant som sömn, dygnsrytm, mat, fysisk aktivitet och sociala kontakter. Sköter man inte det uppstår lätt en ond cirkel. Man orkar inte laga mat. Det är lättare att öppna kylskåpet och ta fram lite fil, eller köpa godis och chips. Man fastnar inne och kommer inte ut, säger Bo H Jonsson.

När det gäller effekter av specifik mat eller näringsämnen är kunskapen inom vården ganska dålig, menar han.

– Sedan länge finns det en kunskap om att mat och näringstillskott inte bara är viktigt allmänt förebyggande för befolkningen, utan att det också kan spela stor roll för förebyggande och behandling av sjukdom hos individen. Detta har förnekats i stor utsträckning av människor inom myndigheter och inom vården. Om man enbart utgår från vad man lärt sig i skolan och på universitetet, vad som hävdas i tv, radio och dagstidningar så får man ofta denna uppfattning.

Vad beror det på?
– Det beror säkert på många saker, men en viktig orsak är förstås ekonomiska intressen som har ett starkt inflytande i samhället. De här metoderna har inte sponsrats på samma sätt som läkemedel. Och det finns en konkurrens mellan behandlingar.

Det är lika viktigt inom näringsmedicin som vid annan behandling att man ser till den enskilda patienten och dennes förutsättningar, poängterar Bo H Jonsson. I praktiken innebär det bland annat en öppenhet för att de nivåer Livsmedelsverket anger som rekommenderat dagligt intag inte gäller för alla. Vid stress och vissa sjukdomar går det åt mer av vissa substanser. Den som dricker mycket alkohol kissar exempelvis ut både magnesium och flera olika B-vitaminer.

På samma sätt finns det inte en kost som är bra för alla.

– Vi är alla olika, också på insidan. Därför är begreppet biokemisk individualitet viktigt. Det kan hjälpa oss att förstå att vi reagerar helt individuellt på läkemedel liksom på födoämnen eller näringstillskott. En del människor mår bra på vegetarisk mat, andra mår bäst som allätare. När det gäller övervikt kan en kost med mycket fett och lite kolhydrater hjälpa en hel del människor, men det finns också en grupp som går ned i vikt bäst på mindre fett och mer kolhydrater. Men fortfarande finns det för lite bra forskning på detta. Var och en får pröva sig fram.

Just detta, att pröva sig fram, är vad han gör som psykiater. I samråd med patienterna. En förutsättning är att de är intresserade. Föredrar de klassisk medicinering och samtalsterapi får de det. Men vill de så kopplar han på näringsmedicinsk behandling och livsstilsfaktorer.

– Det är jättebra med medicinska studier. Men det behövs också en utveckling i praktiken, i hur vi möter patienter. Det ena står inte i motsättning till det andra, säger Bo H Jonsson.

Kritiker menar att pressen att leva hälsosamt i dag har blivit så stark att det är något sjukt, i sig. I boken Wellnessyndromet (2015) kritiserar organisationsvetarna Carl Cederström och André Spicer arbetsplatser som Kalmar Vatten, där de anställda riskerar indragen löneökning om de inte regelbundet går till gymmet.

Med ett historiskt perspektiv på vår tids hälsovurm säger Richard Tellström att föreställningen om vikten av att äta rätt är, i princip, evig.

– Att äta bra har människan alltid varit upptagen av. Sedan har ”bra” varit olika saker i olika tider. I bondesamhället var bra mat det som mättade, mat man stod sig på. I dag, när vi har så stor tillgång till livsmedel har det istället blivit en fråga om att hitta rätt balans. Det är nästan som att humoralpatologin har kommit tillbaka, med metoder som att detoxa. Det handlar ju om att skapa en annan balans i kroppen.

Som metod för att leva hälsosamt dömer han ut detox och dieter. Hälsa, menar Richard Tellström, är något betydligt mer komplext än så.

– Man kan inte äta sig till hälsa. Man kan bara leva sig till hälsa. Man kan inte välja ut en sak och fixa den. Hälsa är något mycket större och mer sammansatt. Att leva i hälsa är att leva i mening och förståelse.

3 nya böcker om mat som medicin:

Herbariet – Växter till mat, magi och medicin
Elin Unnes är kulturjournalist och grönsaksodlare. Nya boken Herbariet, som utkommer i mars, beskrivs som ”en vetenskapssagobok och odlingsmanual om läkeväxter från slingerkrasse och salvia till mjöldryga och malört”.

Good mood food: Maten som lyfter humör och energi
Ulrika Hoffer har skrivit en rad hälsokokböcker. I denna tar hon fasta på ”näringsämnen som visat sig ha betydelse för vår energi och psykiska hälsa”, med receptkategorier som gröna respektive grova kolhydrater.

Vår kokbok Hälsa
Ett tecken i tiden om något. Klassikernas klassiker, Vår kokbok, kommer i april för första gången i en hälsoutgåva. Sara Begner utgår här från ”det som experterna i dag är överens om – mer grönsaker, bättre fettsyror, mindre vitt socker och färre snabba kolhydrater”.

3 huskurer med bevisad effekt:

Buljong vid förkylning
Den heta buljongen fuktar näsväggarna, motverkar uttorkning och har viss effekt mot halsinfektioner.

Glass vid feber
Råd som började ges av svenska läkare på 1950-talet. Glass ger näring, protein och kalcium, och verkar dessutom avkylande.

Ingefära vid magsjuka
Ingefära kan både förhindra och lindra illamående. Den har även effekter mot andra magsjukerelaterade tillstånd som kräkningar och uppsvälld mage.

 

TEXT Jenny Damberg

ILLUSTRATION Valero Doval